Knoppmasur har fått sitt
namn från bildningssättet av masurmönstret, som uppkommer
genom att en stor mängd knoppar bildas vilka sedan vallas in i
virket.
Knoppmasur bildas oftast
vid stambasen och kallas därför ofta för rotmasur, men det förekommer
relativt ofta masur i anhopningar spritt längs hela stammen. De
invallade knopparna ser i tangentialsnittet ut som små ögon
och veden kallas ibland ögonmasur. Vissa trädindivider har
genom arvet lätt för att bilda knoppmasur, men miljöfaktorn
är oftast viktigare. Knoppmasur förekommer hos de flesta
trädslag och speciellt hos de trädslag som kan bilda vattskott
och stubbskott. Klibbal, björk, sälg och alm får ofta
knoppmasur liksom den amerikansk silverlönnen som då kallas
för fågelögonlönn.
Vrilar är svulster
som uppträder på träden, och som kanske är vanligast förekommande
hos björk. De egentliga vrilarna har inte något masurmönster
men är ofta starkt flammiga. Knölar och svulster som byggs upp
av knoppmasur bör inte kallas för vrilar utan möjligen
masurvrilar.
Masurbjörk
En varieté av vårtbjörken kallas masurbjörk.
Den får sin masurved genom en störning i cambiet, vilket medför
att det bildas masur i delar av eller i hela trädet.
Masuregenskaperna är ärftliga och masurbjörken går alltså
att odla. Masurbjörkens naturliga världsutbredning är Östersjöregionen.
Mer om masurbjörk |