Man kan ha olika syften och mål med skötsel av
masurbjörk, men vården kan ändå utformas relativt lika i de
flesta fall. Om man vill få vackra, långlivade och fröproducerande
träd som dessutom ger ett värdefullt virke bör man se till
att de håller sig friska och har en god tillväxt. Det värdefullaste
virket man kan få fram är välmönstrade, grova, långa, raka,
kvistfria och friska stockar. Dessa kvalitéer efterfrågas av
fanérindustrin och även för andra användare är detta det lämpligaste
virket. Vid slöjd av småalster är det framför allt viktigt
med ett tätt mönster.
Det sämsta som kan hända
med masurbjörkar är att de blir infekterad av rötsvamp.
Svampen börjar oftast angreppet i en gren som dött eller gått
av, och det är allvarligare ju grövre grenen är. Svampen växer
in mot trädets mitt, därifrån rötan sedan sprids i trädet,
som försvagas och till sist dör. Om trädet vallar över en
skada avtar svampens livskraft och angreppet fördröjs. Den
vanligaste orsaken till grendöd är ljusbrist. Man kan därför
undvika inkörsporten, men även tillväxten av röta, genom att
ge trädet gott om utrymme och ljus. Mycket ljus är också den
viktigaste faktorn för produktion av pollen och frö, och också
för att få ett väl mönstrat virke.
Det kan vara en klok åtgärd
att kvistrensa unga stammar. Man kan härigenom få kvistfria
sektioner vilket höjer virkesvärdet, samtidigt som man kan
undvika att få grova grenar som kan dra in röta när de dör.
Man bör undvika att kapa grenar som ger sår som är större än
1½ cm, då större sår markant ökar risken för rötangrepp
och vidare bör den gröna kronan inte minskas för
mycket. |